miaiblomning

Ibland händer saker så fort att jag inte riktigt hänger med. Ena dagen är jag en aktiv ryttare som rider varje dag och tränar för att satsa på tävling. Nästa dag har jag sålt hästen... Oj vad tomt det blev. Det känns konstigt i kroppen. Och separationsångest, blandad med glädje för att det blev en bra försäljning.

Nu rider jag 1-2 dagar/vecka och det betyder träningsvärk!
Men jag har ju projekt 2-åring att pyssla med, lite att bita i. Utmaning och bearbetning av gammalt "slagg"!

Samtidigt är jag glad över min tillvaro. Njuter av att vara ute. Trivs med mitt jobb - behandlingar av både folk, hästar och hundar. Har en del ridträningar. Ska till Jäderfors och ha kurs två helger i oktober. Kul!

Och mitt upp i det här fick två av våra fyrbenta vänner flytta till det eviga betet - Tack för allt ni lärt och gett mig under åren! 
Ny separationsångest, sorg, tårar - men det känns ändå som ett riktigt beslut. 

De här snabba kasten mellan glädje och sorg ger också en påminnelse om hur viktigt det är att leva i nuet och ta vara på varje stund, och de små stunderna kan verkligen vara de riktigt stora ögonblicken.