miaiblomning

Vaknade och insåg att det regnar idag också. Skulle ha åkt till Hagmyren på V75, men - nej, en annan gång, när picknick känslan lockar starkare... ATG-live får vara stand-in.

Har flyttat hästar mellan beten idag. Och Daisy fick följa med hem. Vi ska trimma några dagar inför träningen för Henrik Johansen torsd-fred i Nor. Det ska bli kul att rida igen efter några veckor hel vila. Spännande att känna hur mycket träningsvärk det blir.

Har i sommar lyssnat på flera av sommarpratarna i P1. Det har varit riktigt intressanta "prat". Många varierade, starka berättelser om olika livshistorier. Hästar, musik, tennis, tillbaka efter tsunami, teater, har varit en del av de teman det kretsat kring. Men varje pratare har gett mycket av sig själva kring respektive tema. Fantastiskt.

Lösryckta, oorganiserade funderingar:
Det är inte det man är med om som man lär sig mest av, det är slutsatserna och konsekvenserna av händelserna som är det viktigaste...
Vi dränks av all försäljningsreklam av "kris" just nu.
Möjligheter är det som öppnar upp sig omkring oss!!

Om man bär på negativa tankar, så bär man också på negativ energi. Det gör att man blir mer eller mindre svag i kroppen (låt en kinesiolog testa musklernas styrka...) Och den här negativa energin SMITTAR! Den som själv bär på negativa tankar är också mest mottaglig för smittan (som en förkylning, om man har klent immunförsvar så blir man lättare smittad av förkylningen). Positiva tankar, glad sinnesstämning, ödmjukhet, är sånt som sprider positiv energi. Det smittar också. Det stärker den som är stark redan innan, och det KAN smitta/vända även den negative, om man väljer att släppa in den positiva smittan. (Det går också att muskeltesta).
Thomas Di Leva ropar och sjunger ut sitt kärleksbudskap över alla (i torsdags över hela Freluga!). Det är svårt att låta bli att smittas av honom. Men en del har svårt att ta till sig tanken att "älska alla, älska allt man är med om". Det stora är att vi alla har tillgång till valmöjligheten att hantera det vi möter på ett kärleksfullt sätt. Även det/de vi kanske inte "älskar".

En del säger "jag kan väl inte hjälpa vilka tankar jag får upp", "jag bara är sån", "jag har aldrig fått lära mig det". Dagens sommarpratare citerade en vän ungefär så här: "Du kan inte alltid använda din uppväxt som alibi för hur du agerar nu", "du är unik, men att ha en taskig uppväxt är inget unikt".
För mig stärker det här mina egna funderingar: Det jag har varit med om - i form av t ex flytt, flytt, byta land, anpassa mig snabbt till ny dialekt, utbildningar, möten/relationer, olyckor, kamp för överlevnad, vänner, jobb, barn, glädjeämnen - är ju det som gjort att jag är den jag är. Jag kan inte ändra på faktisk historia, men jag kan välja hur jag ska förhålla mig till min historia, hur jag kan använda den för att skapa en bra framtid, och hur jag kan vara i nuet!

Och jag är ensam ansvarig för om jag väljer att skratta eller gråta åt att det är ännu en mulen dag idag! Jag väljer att må bra, njuta av den här dagen också! För ovanför molnen skiner solen!